Ja. Nu var man här igen. I Doha, som ligger i Qatar. Har aldrig varit här förvisso. Men. Det var inte det jag menade med här igen. Utan här igen syftas till att jag faktiskt har hittat tillbaka till denna så kallade blogg. Hallelujah på den. Ja. Jag skulle skriva EN sak innan jag skiter i det här och fokuserar på viktigare ting, såsom jag gjort under tiden då jag ej varit aktiv här. Jag är och kommer alltid att förbli min egen.Jag kommer aldrig vara din, eller hans, eller hennes. Jag är min. Punkt fucking slut. Och jag är stolt över det. Summa summarum, jag kommer aldrig att kunna stängas in, bindas fast, slås ner etc. etc. Så försök inte.

I'm bulletproof, nothing to lose

Fire away, fire away. 

You shoot me down, but I won't fall

I AM TITANIUM. 

Guetta är ett geni. Nu fattar jag grejen med honom. 

Mer då. 

Simmar 400 frisim idag på Aquarapid International i Stockholm, ska bli intressant. 

Är nervös, men det känns bra. Jag intalar mig själv att det känns bra i alla fall. Innan dess ska jag ha hunnit städa mitt hus litegrann hade jag tänkt, då det verkligen ser ut som ett jävla anus. 

Är jävulusiskt lat på den fronten. Var bättre ett tag men nu har segheten kickat in. 

CIIIIAAAAAOOOOO

Hisnande tanke, jag vet att du tänkt den 

Men hur kan du veta säkert

Hur kan du veta klart

Innan du ens testat?

Jag brukar tänka för mig själv att jag är grym, när jag känner mig som mest o-grym. 

Typ sätta Lady GaGas akustiska version av Poker Face på repeat och bara "I'm marvelous I'm marvelous I'm marvelous I'M MARVELOUS" till dess att jag nästan tror på orden jag tvångsrepeterar inuti mitt huvud. 

Den senaste tiden har inte detta fungerat. 

Jag är oduglig. 

Jag är fet. 

Jag är mina föräldrars största misstag. 

OSVOSVOSVOSVOSV

Med andra ord är jag inte direkt på topp, trots att jag utåt sätt borde vara det. Jag har tagit mig så sjukt långt i simningen, jag har ett grymt jobb och jag lever väl rätt bra när man ser över hela alltet. MEN. Detta stora gnagande MEN:et dödar mig långsamt. 

Jag förmår mig inte att le. Ett fåtal människor vet varför och jag splittras av den verklighet som jag förmodligen kommer tvingas leva i inom en ganska snar framtid.

En del av mig slits bort. BORT BORT BORT BORT. 

Jag torkar mina egna tårar med en känsla av att jag bara gör det värre genom att torka bort dem. Det känns som om jag gråter blod, och att ingenting kan få mig att sluta gråta. Inte för att jag går omkring och gråter jämt, men inuti mig så är det Niagarafallen. 

PISSAPA. Kommer aldrig riktigt att förstå varför du skulle gå och förstöra mitt liv igen. Trodde vi hade kommit över den fasen. Trodde du hade lärt dig någonting. Trodde jag hade lärt mig någonting. Uppenbarligen är vi båda tämligen olärda då vi har begått samma misstag ännu en jävla fucking gång. 

Fler saker jag inte förstår är det här med känslor. Läste igenom mitt egna tal som jag skrev i Svenska C i våras och blev lite paff över hur grym jag är på att skriva tal. Ska nog bli talskrivare när jag blir "stor". Ja, till poängen. Talet handlade om känslor och att vi människor pressar oss till det yttersta för att försöka begripa och förstå oss på andras högst oförståerliga känslor. BAJS PÅ DET, var poängen med mitt tal. Vi ska underlätta för kommunikation genom att bruka språket vi lärt oss, inte försvåra för oss. 

Ja. 

Har fullt upp med att få min hjärna att förstå att den ska fortsätta andas per automatik. 

jag är så sönderriven och destruktiv till och från att jag bara vägrar känna. 

Det blir enklare så. 

Men nu ska jag gå ut och klappa min katt, sedan ska jag städa och träna. Innan dess ska jag även promenera en halvtimme så att jag åtminstone blir smal igen. Har gått upp lite i vikt, och ni vet ju vad som händer med mig då. KAOS i ännu bredare utsträckning.

Toodles

Jag funderar på framtiden och slås av verkligheten som är som sådan att jag inte har den blekaste om vad jag vill göra. 

Skulle bara vilja sitta och känna att jag visste vart och hur jag vill hur alla bitar i pusslet ska falla men nej. I gots no f:ing idea dudes. 

Det är skrämmande att faktiskt veta att jag har FULL KONTROLL över hur jag ska forma MITT liv. Jag har inget som egentligen tynger mig och som tvingar fast mig i den situationen jag befinner mig i för stunden. Häftigt att bryta upp från den kanske. Men lika häftigt att forma den till något bättre och att därför stanna kvar. 

Säg att det löser sig och säg att allt blir bra. 

Så att jag kan andas igen utan att inte veta. Men jag vet ju inte. Ingenting. ingenting alls. 

Bara att jag är hungrig och funderar på att dricka en deciliter grädde. Men jag dissar det, så att jag inte blir fat again. 

Sen hjälpte jag till med skolarbete igår och jag blev äckligt sugen på att använda mina analytiska förmågor igen, så ska kanske söka lite filosofikurser till våren/hösten. 

Jag har inte kommit iväg upp till mig ännu. 

Jag bara struntar i att jag måste sova och återhämta miiig jaoooo. 

Ville bara tillägga EN LITEN SAK. 

UNE PETITE CHOSE, s'il te plaîs. 

Jag är nog en ganska brutalt elak och hemsk människa. Det är tur att det bara är jag som ser mitt inre, annars hade hela världen sprungit och gömt sig eller nåt. 

Äsch. Nu vet ju alla ni om att jag är elak. Bäst att börja agera utifrån det också då muhahaha. Eller? 

Nej, jag svamlar bara. Och jag borde verkligen dels inte börja meningar med ordet "och", men poängen var den att jag borde verkligen gå upp till mitt hus och bädda ner mig under mitt täcke och drömma mig bort till morgonens pass.. Som kommer att vara 6500 meter långt. Satan i gatan. 

Inne i en sådan där period där jag bara vill skrika ut allt i mitt liv till hela världen... och sen kommer jag på att jag inte har så mycket att gapa om. 

Inga intressanta åsikter, ingenting. 

Jag har tagit steget och blivit en liten fjant utan tankar. 

Äsch. Det är väl bra att inte överanstränga hjärnan. Det luktar liksom bränt för ofta då, och det är ju inte allmänt uppskattat. 

Men men men men men men men men men men nu ska jag sova för jag ska vara i solna om 8 timmar. Ciao bellos! 

Jag har märkt att min blogg är lite utav min extra själ. Jag har mycket här att rensa upp i och jag kan erkänna att jag inte ens minns hälften av alla känslor som jag har ordbajsat om sedan bloggens start år 2007. 

Jag älskar att jag fortfarande har en trogen läsarskara på typ 5 unika personer om dagen, när jag inte ens uppdaterar. Jag älskar att jag inte går i skolan längre och därav har sjukt lite att dela med mig av. 

Med ett enformigt jobb och en relativt ensidig vardag ges jag inte så himla många nya intyck att uttrycka mig om. Bortsett från det uppenbara, men det uppenbara FÅR NI INTE ENS VETA MOHAHAHAHAH. Secret, oh yeeeesch. 

Jag kan dock säga såhär: det man inte vet det lider man inte av. Och skulle min närmsta umgängeskrets få veta om vissa grejer som jag håller på med just nu så skulle jag orsaka dem så mycket lidande att jag nog skulle behöva skjuta mig själv som kompensation. 

Jag behöver inte er hjälp alls, jag är fullkomligt medveten om vad jag håller på med och jag vet att det är fel, och jag vet att jag inte borde hålla på med allt jag gör men jag gör det ändå. 

jag gillar det inte. sen ogillar jag även en hel del andra personer bortsett från mig själv just nu, och dem känslorna håller på och fuckar upp mitt liv. jag trodde jag visste, 

men det enda jag numera vet är

att jag aldrig någonsin kommer att förstå. 

gå och döödödödödödödödödöddödödödödödööööööööö. 

PS. Allt i denna blogg skrivs numera från en 15" macbook pro som jag har köpt för jättemycket pengar. Jag har även köpt en Butetsadel själv för jättemycket pengar (som det inte ens finns användning för då hästen den är anpassad till springer runt uppe i hästhimlen) och så har jag sjuka mängder HM aktier. 

Det roliga är att jag alltid och konstant aldrig har pengar. Vet ni varför? MIN MAMMA HAR KOLL PÅ DEM inte jag. Jag har bara mina Lastbergs löner och aktieutdelningar. Och utdelningarna har jag handlat upp sedan läääänge. 

Jag har alltså pengar, trots att jag inte har det. Konstigt läge. Jag är nog lite konstig. Som så mycket annat. Tror jag skulle behöva en hjärntransplantation, eller två. DS.